Enzootisk pneumoni (mykoplasma) hos grisar

Mykoplasma är en grupp bakterier, där några ger sjukdom hos grisar. Mykoplasma hyopneumoniae (förkortat mykoplasma) är den bakterie som orsakar enzootisk pneumoni (även kallat EP) hos grisar.

   

Mykoplasma är en av de vanligaste luftvägsinfektionerna hos grisar i Danmark. Den skadar lungorna, så andra sjukdomar och bakterier lättare kan angripa lungorna, inklusive Pasteurella multocida och strep. suis.

   

Mykoplasma är ofta en del av ett större komplext luftvägssjukdomskomplex (PRDC), där co-infektion förvärrar sjukdomen. Förvärring kan uppstå med t.ex.:

• PRRS
• PCV2
• Elakartad lunginflammation (Actinobacillus pleuropneumoniae – A pp)
• och/eller Pasteurella multocida.

Läs mer om PCV2 hos grisar

Orsak till mykoplasma

Mykoplasma sätter sig på de flimmerhår (cillier), som sitter på cellerna i lungorna. Flimmerhår är en viktig del av luftvägarnas försvar mot sjukdomar och mykoplasma får dem att klibba ihop och bryter slutligen ner dem helt.

   

M. hyopneumoniae utsöndras i droppar i utandningsluften från smittade grisar och i trynesekret. Mykoplasma kan därför också finnas i vatten och på inventarier, inklusive sysselsättningsmaterial i stian.

   

Mykoplasma-bakterien smittar genom direkt kontakt mellan trynen, men det kan också sprida sig från besättning till besättning via luften - särskilt under höst- och vintermånaderna.

   
I åldersuppdelade stallar är det slaktsvinen som får mykoplasma, men det ses också bland grisar i klimastall (ända ned till 8 veckor gamla) i kontinuerligt drivna stallar.

    

Grisar som smittas vid 3-10 veckors ålder får efter 10-16 dagar en torr hosta. En skällande hosta är det karakteristiska tecknet hos smittade slaktsvin, särskilt när de blir störda. Hostan sprids gradvis till hela gruppen under 3-14 veckor och varar i cirka 50 dagar (figur 1).

    

Figur 1. Grisar hostar och har lungförändringar långt efter att de har smittats med mykoplasma.

Mykoplasma finns i de flesta besättningar, men om smittan kommer till en ny besättning ser man utbrott där i stort sett alla åldersgrupper får symtom samtidigt.

   

Smitta mellan stallbyggnader och mellan besättningar förekommer oftast vid transport av smittade grisar, men kläder och fordon som haft kontakt med smittade grisar kan också överföra smitta. Under optimala förhållanden (dimma och låg temperatur) kan en smittad besättning överföra smitta upp till 9 km bort.

   

Vanliga symtom på mykoplasma hos grisar är: Torrhosta Skadliga förändringar på lungorna Nedsatt tillväxt Ökad foderkonsumtion Drabbar många grisar i besättningen, men bara några dör

Andra relevanta mykoplasma-bakterier:

• Mykoplasma hyorhinis, som ger förkylningssymtom, öroninflammation, lunginflammation, ledinflammation, ögoninflammation och abort hos suggor. Vanligt förekommande hos smågrisar (3-10 veckor).
• Mykoplasma hyosynoviae, som ger smärtsam ledinflammation hos äldre grisar (vanligtvis 3-5 månader), vilket kan leda till nedsatt trivsel och aptit.
• Mykoplasma suis, som ger uttalad blodbrist, blekhet, feber, gulfärgad och blåaktig hud, ökad dödlighet, bristande uppmärksamhet, mjölkbrist och stressade suggor som sköter sina grisar dåligt.

Dåliga lungor kostar på sista raden. En gris med 10% förändrad lungvävnad som följd av enzootisk pneumoni (EP) är inte redo för slakt förrän 2 dagar senare än en gris med friska lungor utan förändringar. Med Ceva Lung Program (CLP) kan du gratis få dina grisars lungor undersökta. Därefter får du och din veterinär en rapport så ni tillsammans kan vidta åtgärder för att förbättra tillväxt och välbefinnande. Läs mer om CLP

Vad kostar mykoplasma?

SEGES i Danmark har bedömt sambandet mellan andelen av lungan som har förändringar (skador) från enzootisk pneumoni och grisens tillväxt. En koppling hittades för varje 10 % av lungan som hade förändringar med 30-50 g mindre tillväxt per dag under slaktsvinsperioden1. Det motsvarar en förlust på 12-14 kr per gris*. Om andra bakterier eller sjukdomar också är närvarande är kostnaderna för sjukdomen vanligtvis i den högre änden av intervallet.

   

En studie från 1989 visar att för varje procent av lungan som skadats på grund av mykoplasma har grisen haft en minskad produktivitet i form av minskad tillväxt med 3,74 g per dag². Det motsvarar 37g per dag vid 10% spridning av förändringarna.

   

Enligt SEGES ökar vaccination den dagliga tillväxten, som varierar mellan 10g och 40g¹. Eftersom mykoplasma är en viktig del av PRDC-komplexet kan det nästan alltid löna sig att vaccinera mot mykoplasma, men det är viktigt att undersöka om du får det optimala av dina investerade pengar.

   

Vaccination tar inte bort mykoplasma, men minskar antalet oönskade organismer i luftvägarna, förändringar i lungorna och minskar antalet djur i besättningen som smittas av mykoplasma. Om du har mykoplasma i din besättning rekommenderas det alltid att vaccinera gyltorna för att undvika instabilitet i besättningens immunitet.

    

*Beräknad på 2 foderdagar i slutet av tillväxtperioden kräver 6,8 FE (1 FE=2 kr.)

  

Förebygg mykoplasma med hantering och vaccination

Bra smittskydd är avgörande för att undvika att introducera mykoplasma i en besättning eller hålla smittan under kontroll i en redan smittad besättning. Mykoplasma sprids främst genom trynkontakt, men luftburen smitta har också påvisats.

Du kan bland annat förebygga mykoplasma genom: All in - All out (helst multisite) God karantän för gyltor Kontrollera flockens immunitet och vaccinationsstatus Undvik överbeläggning Vaccination mot andra relevanta luftvägssjukdomar Undvik onödig stress

Få mer kunskap om förebyggande åtgärder: Infektionsskydd i grisstallet

Mykoplasma kan förebyggas genom vaccination (ta upp det optimala vaccinationsprogrammet med besättningens veterinär). Vid behov kan mykoplasma och eventuella tillhörande bakteriella infektioner behandlas med antibiotika.

   

Det är också möjligt att sanera en besättning med mykoplasma genom antingen total sanering (alla djur tas ut och ersätts av nya) eller partiell sanering (alla djur under 10 månader tas bort). I båda fallen måste alla tomma stallar rengöras och desinficeras. Vid partiell sanering måste det införas ett foderstopp på 14 dagar, där de återstående djuren dagligen behandlas med antibiotika. Efter 14 dagar återupptas normal produktion i besättningen.

   

Hur diagnostiseras mykoplasma hos grisar?

En veterinär kan ställa diagnosen baserat på kliniska symtom i kombination med lungförändringar samt påvisning av mykoplasma i lungvävnaden eller via blodprov från grisar i besättningar som inte är vaccinerade mot mykoplasma.

   

Genom obduktioner kan man få en indikation på om mykoplasma är orsaken till problem i besättningen. Det kan vara en bra idé att undersöka cirka 30 lungor från besättningen i Ceva Lung Program (CLP), som är en utveckling av den kända lung-USK för att bedöma hur omfattande lungförändringarna är och hur utbredda lesionerna är bland djuren i besättningen.

   

Undersökningar av lungor vid slakt har visat en koppling mellan andelen lungor som är skadade och grisens tillväxt. För varje 10 procent av lungorna som har förändringar, växer grisen 30-50 g mindre per dag. Vanligtvis uppstår lesionerna (skador på lungorna) 7-10 dagar efter smitta och visar maximal utbredning 2-4 veckor efter smitta.

  

Prata med din veterinär och få en CLP utförd. Läs mer om CLP

    

FAQ - Vanliga frågor - Mycoplasma, enzootisk pneumoni (EP)

Mina grisar hostar; är det mycoplasma?
Grisar kan hosta av många orsaker och det krävs alltid diagnostik för att bedöma om hostan beror på mykoplasma eller någon annan orsak. Ofta ger mykoplasma en torr hosta under slaktgrisperioden.

   
Hur undersöker jag lunghälsan i min besättning med CLP?
Din veterinär kan, precis som med övrig diagnostik, se till att en CLP utförs i din besättning. Läs mer om Ceva Lunge Program - CLP.

   
Hur vet jag om vaccination kan löna sig i min besättning?
Du bör göra den här bedömningen i samarbete med din besättningsveterinär. Kliniska symtom har betydelse tillsammans med besättningens hälsostatus för ditt val av vaccination mot mykoplasma eller inte. Med en CLP kan du få en översikt över utbredningen och allvaret av mykoplasma i din besättning och få en uppfattning om de ekonomiska kostnaderna.

    

Kan man utrota mykoplasma i Sverige?
I Schweiz har man försökt att utrota mykoplasma på nationell nivå och landet har endast cirka 1 procent smittade (utom enstaka utbrott i vild- och tamsvin). Kanske är det också möjligt i Sverige, men för närvarande finns mykoplasma i stort sett alla länder med grisproduktion.

Hur vet jag om mina grisar hostar "mycket" eller "lite"?
Gör gärna en hostindex. Jaga upp grisarna och håll dem aktiva i en minut. Räkna sedan antalet hostningar under 3 minuter och dividera det med antalet grisar i stian. På det sättet kan du jämföra över flera dagar eller flera kullar, och din rådgivare kan få en konkret uppfattning om grisarnas hosta.

   

Källor:

¹Lungesyge, almindelig (svineproduktion.dk)

² Straw et.al. (1989): Estimation of the cost of phneumonia in swine herds. JAVMA, vol 195, No 12, december 15, 1989.