Rödsjuka hos grisar / Sjukdomar hos grisar / Gris / Djurarter och produkter / Ceva Sweden

Rödsjuka hos grisar orsakas av bakterien Erysipelothrix rhusiopathiae, som sprider sig i blodet och kan orsaka blodförgiftning (sepsis) hos grisar. Infekterade grisar får bland annat nedsatt allmäntillstånd, suggor kan abortera och slaktsvin med akut rödsjuka blir kasserade på slakteriet.

Sjukdomen har fått sitt namn från de karaktäristiska röda rombformade/diamantformade fläckarna på grisens hud. Vanligtvis drabbar rödsjuka grisar mellan 3 månader och 3 år, men den kan förekomma i alla åldersgrupper. Grisar som är yngre än 3 månader är vanligtvis skyddade av antikroppar från råmjölken, medan äldre grisar ofta har utsatts för infektionen flera gånger och utvecklat immunitet. Tidigare infekterade grisar kan vara bärare av rödsjukabakterien och smitta andra grisar. Rödsjuka förekommer i svinbesättningar över hela världen och utbrott förekommer sporadiskt¹.

Utbrott av rödsjuka kan uppstå när grisar utan immunitet smittas med bakterien eller om en ny stam av bakterien kommer in i besättningen.

Ökad risk för smitta med rödsjuka

Bakterien kan överleva i jord i upp till 5 veckor och även i gödsel i flera veckor. Bland annat därför är risken för utbrott av rödsjuka störst i besättningar med dålig hygien och under varma perioder².

Erfarenheter från praktiken visar att risken för smitta ökar:

Efter skörd, när man använder den nya halmen
Vid våt djurströbädd i dräktighets- och grisningsstallar
Efter att gyltorna har grisat om de inte har byggt upp immunitet, till exempel genom vaccination.

Hur många grisar som blir sjuka eller dör under en rödsjuka-epidemi beror på besättningens:

Immunstatus via naturlig smitta
Immunitet via vaccination
Närmiljö för grisarna
Management
Intern smittskydd
Övriga sjukdomar i besättningen.


Rödsjuka är en zoonos och kan smitta mellan människor och grisar, även om smitta hos människor är sällsynt¹.

Symtom på rödsjuka hos grisar

Vanliga symptom på rödsjuka är feber, nedsatt almäntillstånd och rombformade röda hudförändringar som börjar som mindre, svullna, rosa områden. De kan vara upp till 6 cm i diameter och känns svullna men fasta. Smittade grisar kan utveckla hjärtklaffsinflammation och ledinflammation vilket kan orsaka hälta utan att det syns röda förändringar i huden.

Om suggorna får rödsjuka riskerar de att få feber och abortera som en följd av detta. Slaktsvin som får akut rödsjuka blir kasserade på slakteriet.

Orsaken till rödsjuka hos grisar

En smittad gris utsöndrar bakterien Erysipelothrix rhusiopathiae genom avföring, saliv och sekret från näsan. Det gäller både grisarna som bär på bakterien och de som har kliniska symtom. Det betyder att rödsjuka sprids genom direkt kontakt och genom närmiljön.

Rödsjukebakterien överlever och förökar sig bäst vid temperaturer mellan 30-37°C. Den kan överleva i gödsel i ca 35 dagar och klara sig i både vatten och jord och andra organiska material såsom blod och benmjöl, samt på slaktkroppar, även efter rökning, saltning eller frysning. De flesta desinfektionsmedel dödar dock rödsjukebakterien¹.

Få mer kunskap om smittskydd i grisstallet

Rödsjukebakterien förekommer i många stammar eller serotyper. I Danmark hittar vi huvudsakligen serotyp 1a, 1b och serotyp 2. Vilken serotyp som orsakar sjukdom i besättningen kan inte bedömas på gården. Serotypning kräver att material från smittade grisar skickas in för undersökning på ett laboratorium. Hur allvarlig sjukdomen blir beror på de tidigare nämnda parametrarna och vissa serotyper är mer sjukdomsframkallande än andra.

Eftersom rödsjukebakterien förekommer i jord, vatten, gödsel och andra organiska material kan grisen ta upp rödsjukebakterien genom munnen eller genom sår i huden. 1-7 dagar efter smittan får grisen blodförgiftning, vilket i värsta fall kan leda till akuta symptom och dödsfall.

Samtidigt är det ganska vanligt att grisarna efteråt utvecklar hjärtklaffsinflammation och ledinflammation. Efter infektionen kommer grisen vanligtvis att vara immun, men den kan fortfarande bära på bakterien och sprida smittan vidare i besättningen.

Förebyggande av rödsjuka hos grisar

Du kan minska risken för att grisar får rödsjuka genom att stärka grisarnas immunitet och genom att säkerställa god hygien i grisarnas närmiljö.

Du kan bygga upp grisens immunitet mot rödsjuka genom vaccination. Ett optimalt vaccinationsprogram för:

Gyltor: 2 ml vid 26 och 29 veckors ålder
Dräktiga suggor och suggor: 2 ml 3 veckor före grisning.

På detta sätt får gyltor tre vaccinationer innan de grisar och därmed uppnår du största möjliga chans att undvika rödsjuka efter grisning.

Kom ihåg att:

Du bör utarbeta det slutgiltiga vaccinationsprogrammet i samråd med din veterinär så att programmet passar din besättning.

Få mer kunskap om råmjölk och antikroppar

Dessutom kan du minska risken genom att:

Undvika att grisarna utsätts för stress och andra sjukdomar som kan försvage djurens immunförsvar.
Ha god hygien, tvätta gångar, tvätta stövlar och desinficera.
Isolera och behandla sjuka djur.

Behandla rödsjuka hos grisar

Har du fått rödsjuka i din besättning bör grisarna behandlas så snart som möjligt, eftersom grisarna har obehag och smärta. Dessutom kan du förebygga kroniska följdsjukdomar. Normalt reagerar grisarna bra på antibiotikabehandling inom 24-36 timmar efter de första symtomen.

Alla grisar som är födda av suggor med rödsjuka ska också behandlas för att minska risken för ledinflammation. All behandling ska stämmas av med besättningsveterinären. Om grisen har kronisk ledinflammation eller hjärtklaffsinflammation kan den vara svårare att behandla och du bör sätta den i sjukbox. Om grisen inte blir bättre efter behandlingen bör du avliva grisen.

Diagnostik av rödsjuka hos grisar

Diagnosen kan oftast ställas utifrån de kliniska symptomen:

Hudförändringarna
Blomkålsliknande hjärtklaffsinflammation
Ledinflammation
För att få den slutgiltiga diagnosen kan man vid inskickande av hela grisar för obduktion isolera rödsjukabakterien från exempelvis hudförändringar, lever eller oöppnade leder.

Rödsjuka kan förväxlas med:

Salmonella Choleraesuis
Elakartad lunginflammation (A pp)
Actinobacillus suis
Glässer (Glaesserella parasuis)
Streptokocker (Streptococcus suis)
Klassisk svinpest (Pestivirus)
PDNS (PCV2)

Vad kostar rödsjuka i en grisbesättning?

Kostnaden för att ha rödsjuka i besättningen beror på hur allvarligt utbrottet är. Förlusterna ses i form av grisar med nedsatt allmäntilstånd, ökad antibiotikaförbrukning och döda grisar (självdöda och avlivade grisar).

Grisar med akut rödsjuka kasseras helt på slakteriet. Sjukdomen kan uppstå på bara 24 timmar, så det är viktigt att hålla koll på symtomen när grisarna lastas på bilen.

Hudförändringarna kan vara svåra att se, men de blir tydligare i samband med hantering på slakteriet. Det kan gå flera veckor från början av sjukdomsutbrottet tills hudförändringarna försvinner och inte längre syns på slakteriet.

Referens

¹Opriessnig, T., Coutinho, T. A. (2019): Erysipelas In: Diseases of Swine. 11th ed. Wiley Blackwell. p. 835-843.
²Taylor, D. J. (2006): Pig Diseases. 8 ed. Suffolk: st. Edmundsbury Press. p. 223-228.
³pers.com: dyrlæge Svend Haugegaard, SEGES, Veterinært Laboratorium i Kjellerup, Danmark.

FAQ - Vanliga frågor om rödsjuka hos grisar

Ska jag vaccinera mina suggor mot rödsjuka?
Ja, alla sugbesätning bör vaccinera gyltor två gånger under karantänen. Dessutom bör man vaccinera suggorna 3 veckor före varje grisning.

Ska jag vaccinera mina tillväxtgrisar?
Det är inte nödvändigt att vaccinera tillväxtgrisarna mot rödsjuka som standard. Det kan dock vara ett verktyg om grisarna utsätts för rödsjukebakterien under slaktsvins perioden.

Fungerar antibiotika mot rödsjuka?
Ja, rödsjuka orsakas av en bakterie och kan därför behandlas med antibiotika.

Har rödsjuka betydelse för reproduktionen?
Ja, rödsjuka medför feber hos suggor och ökar risken för abort.

Ger rödsjuka alltid röda fläckar på huden?
Nej, det kan också leda till ledinflammation och hjärtklaffsinflammation utan de klassiska röda rombformade hudförändringarna. Döden kan också inträffa under blodförgiftningsfasen innan de röda fläckarna (rombformade förändringar) hinner uppstå.

Varför avvisas grisar med rödsjuka på slakteriet?
Slaktsvin med rödsjuka har bakterien i blodet och är därför inte lämpliga för konsumtion.

Smittar rödsjuka mellan människor och djur?
Ja, rödsjuka (Erysipelotrix rhusiopatiae) är en zoonos.

Är det relevant att känna till vilken stam rödsjuka det är för att kunna behandla?
Det är inte relevant att känna till vilken stam rödsjuka du har för att kunna behandla. I de besättningar där rödsjuka är ihållande eller kronisk har det dock blivit allt viktigare att känna till rödsjukabakteriens resistensmönster i den aktuella besättningen för att kunna välja den mest effektiva antibiotikatypen.