En bra avvänjning kräver stabila rutiner och en bra överblick. 

Hur kan dina grisar få en sund tarm vid avvänjning och därmed en bra start i livet? Det kan vara en av de stora utmaningarna om du ännu inte har stabila rutiner på plats och saknar överblick i besättningen.

   

Förutom fokus på utfodring och hygien finns det många andra punkter i vardagen som påverkar hur dina grisar klarar en zinkfri avvänjning och får en frisk tarm redan de första dagarna i grisningsboxen.

   

Du vinner på att fokusera på:

• Att ta hand om grisens tarm från dag ett
• Använda avvänjningsåldern som den viktigaste parametern (enligt SEGES)
• Använda avvänjningsvikten, även om den bara är en indikator på avvänjningsåldern, eftersom åldern styr tarmens mognad. Om tarmen inte är mogen att smälta fast föda kan grisen få problem i framtiden.

   

VARA UPPMÄRKSAM PÅ TJOCKTARMENS FUNKTION REDAN I GRISNINGSBOXEN

    
Spädgrisens tjocktarm är mycket känslig och kan relativt lätt skadas redan i grisningsboxen. Därför har man i många år använt zinkoxid efter avvänjning för att förhindra diarré hos grisarna. Men zinkoxid är historia och därför kan avvänjning utan zink ge dig en extra stor utmaning.

   

Du kan hjälpa grisarna på flera sätt, bland annat genom att undvika kyla. Spädgrisar som fryser och inte förstår hur man använder smågrishörnans värme är mer mottagliga för sekundära infektioner.

    

I en studie¹ sänkte man kroppstemperaturen med 4 ± 1°C under 4,5 timmar hos nyfödda grisar genom att sänka temperaturen i omgivningen. Efteråt såg man tunntarmskador hos 94% av grisarna som hade fått sänkt kroppstemperatur. Ingen av kontrollgrisarna hade liknande skador. Resultaten stöder att mild till måttlig hypotermi kan framkalla sjukdomar, samtidigt som risken för sekundära infektioner ökar.

    

Även vid avvänjning utan zink måste spädgrisarna få hjälp att använda smågrishörnan med värmelampa. Spädgrisar behöver hjälp att använda smågrishörnan även vid avvänjning utan zink.

   

Fototext: Även i samband med avvänjning utan zink måste spädgrisarna få hjälp att använda smågrishörnan i grisningsboxen. Spädgrisar som tillbringar för lång tid utanför smågrishörnan och värmen använder för mycket energi för att hålla sig varma och blir därmed tunna och mer mottagliga för sjukdomar.

De minsta grisarna är särskilt utsatta för värmeförlust. Nyföddas låga rektaltemperatur är relaterad till födelsevikt och till små grisar som stannar på golvet under längre tid i stället för att närma sig suggans spenar².

   

Om du vill ge de små grisarna en hjälpande hand - förutom att vara särskilt uppmärksam på råmjölksförsörjning och optimal miljö - torka dem omedelbart efter födseln. Grisens fuktiga yta bidrar betydligt till att kroppstemperaturen faller^3,4,5.

   

SJUKDOM I GRISNINGSBOXEN FÖLJER GRISARNA UT UR BOXEN

Vi vet att infektioner i grisningsboxen också kan påverka tarmfloran efter avvänjning. Det är vetenskapligt bevisat en lägre förekomst av Lawsonia och Brachyspira efter avvänjning när grisarna behandlades mot coccidios i grisningsboxen⁶. Det har också påvisats en högre tillväxt och att slaktviktuppnåtts tidigare hos djur som behandlats mot coccidios jämfört med djur som inte behandlats⁷.

  

BETYDELSEN AV JÄRN FÖR VIKTEN VID AVVÄNJNING OCH AVVÄNJNING UTAN ZINK

Mjölk innehåller inte tillräckligt med järn för att täcka upp behovet hos spädgrisarna. För att undvika järnbrist hos spädgrisar är det nödvändigt att ge dem ett tillskott av järn i form av till exempel en injektion tidigt efter födseln. Tillförsel av järn ökar koncentrationen av hemoglobin i blodet. Hemoglobin binder syre i blodet och frigör syre till kroppens celler. En hög koncentration av hemoglobin är viktig för att förhindra blodbrist hos den sårbara smågrisen.

Vilken typ av järn som administreras är viktig. Detta är visat i en studie från 2018 som jämförde tillförsel av gleptoferron och järndextran8. Injektion i muskeln av 200 mg gleptoferron hade en 4,6 gånger högre upptag av järn hos smågrisarna jämfört med 200 mg järndextran och alltså en något större biotillgänglighet för grisarna. Studien visade samtidigt att båda typer av järn kan förhindra blodbrist, men att hemoglobinnivån steg snabbare och var mer enhetlig hos grisar som fick gleptoferron.

Få mer kunskap om järn och järnbrist hos grisar

En dansk studie⁹ visade ett positivt samband mellan hemoglobin vid avvänjning och genomsnittlig daglig tillväxt tre veckor efter avvänjning. Studien drog slutsatsen att en ökning på 10g hemoglobin/l blod motsvarade en förbättrad tillväxt på 17,2 g dagligen under de tre veckorna efter avvänjning, som försöket pågick.

   

Observera att om du administrerar järn med injektion kan sprutan eller nålen bli blockerad, så att grisen inte får nytta av järntillskottet. Kontrollera därför ofta att sprutan fungerar och att doseringen är korrekt.

    

SUBKLINISK KOCCIDIOS PÅVERKAR TILLVÄXTEN

För att bibehålla en god tillväxt är det viktigt att grisarna inte smittas med koccidios. Koccidios orsakas av en tarmparasit (Cystoisospora suis) som kan skada tarmens slemhinna, ge diarré och störa näringsupptaget genom tarmen.

       

Tyvärr kan koccidios förekomma subkliniskt, dvs. att grisen kan vara smittad utan att den visar tydliga tecken på sjukdom.

      

I en studie från oktober 200710 undersöktes effekten av toltrazuril på daglig tillväxt och dödlighet hos grisar med subklinisk koccidios. I fyra av de totalt tio undersökta besättningarna förbättrade toltrazuril den dagliga tillväxten markant, medan dödligheten inte påverkades. Studien drog slutsatsen att en enda behandling med toltrazuril för spädgrisar med subklinisk koccidios förbättrade grisarnas dagliga tillväxt markant och var ekonomiskt berättigad.

TIPS OCH Råd til grisstallet - Material att ladda ner på svenska och engelska Hämta listan över vanliga fel vid koccidiosbehandling

Dessutom kan olika sjukdomar samverka och försämra situationen för grisen. Till exempel visar en studie att om koccidios är finns hos grisen och grisen smittas med tarmbrand typ A (Clostridium perfringens typ A, också kallad CPA), så förstärks CPAs förmåga att växa och fästa i tarmen. Men med behandling med toltrazuril förhindrades överväxt av CPA¹¹.

   

Få mer kunskap om koccidios

Få mer kunskap om tarmbrand Typ A - CPA

BRA AVVÄNJNINGSÅLDER OCH IMMUNITET UTAN ZINK

Avvänjningsåldern för varje gris är viktig, eftersom immunitet är kopplat till ålder - och det samma gäller tarmens mognad. Avvänjningsvikt kan vara en indikation på avvänjningsåldern, men det är ändå avvänjningsåldern som är den avgörande faktorn.

   

Om något utmanar avvänjningsåldern är det veckovisa variationer i grisningsomgångarna För många suggor som grisar än vad det finns plats för innebär att andra måste avvänjas tidigare än planerat.

   

Det innebär att det exempelvis kan finnas grisar att avvänja med två veckors åldersskillnad. En sådan åldersspridning är svår - för att inte säga omöjlig - att hantera när det gäller utfodring. Därför är det viktigt att känna till avvänjningsåldern för varje enskild gris. Och eftersom det ännu inte finns något verktyg för att styra det blir den enda möjliga kontrollen - kontroll av omgångens storlek.

   

Vi har skapat en övningsuppgift som ger insikt i vad som händer när antalet suggor som grisar varierar under några veckor i följd. Med övningen kan du få en uppfattning om hur svårt det är att få kontroll på grisningsomgången efter en sådan variation.

    

Genom konsekvent hantering av antalet djur i besättningen vet du hur många som ska grisa varje vecka.

    

Synkronisering av brunst samlar grisningarna på gyltorna och möjliggör en mer noggrann hantering av antalet suggor som grisar varje vecka.

    

Källor:

   

¹ Schneider P., Stanley R. Hamilton, David L. Dudgeon (1987): Intestinal Ischemic Injury following Mild Hypothermic Stress in the Neonatal Piglet. Pediatric Research. Vol. 21, No. 4, 1987.
² Kammersgaard TS, Pedersen LJ, Jørgensen E (2011) Hypothermia in neonatal piglets: Interactions and causes of individual differences. Journal of Animal Science 89:2073-2085.
³ Mota-Rojas D, Alonso-Spilsbury M, Ramírez-Necoechea R, Moles L, González-Lozano M (2008) Involved factors in the immune response of neonatal pigs. In: Mota-Rojas D, Nava-Ocampo AA, Villanueva-García D, Alonso-Spilsbury M (Eds) Animal Perinatology: Clinical and Experimental Approaches, 1st edn. BM Editores Press, Mexico, pp. 443-454.
⁴ Mota-Rojas D, Orozco H, Villanueva-Garcia D, Suarez X, Hernandez R, Roldán P, Trujillo-Ortega ME (2011) Foetal and neonatal energy metabolism in pigs and humans: a review. Veterinarni Medicine 56:215-225.
⁵ Mota-Rojas D, López A, Muns R, Mainau E, Martínez-Burnes J (2016) Welfare newborn pig. In: Mota-Rojas D, Velarde-Calvo A, Huertas-Canen S, Cajíao MN (Eds) Animal Welfare, A Global Vision in Ibero-America]. Bienestar Animal una Visión Global en Iberoamérica, 3rd edn. Elsevier, Barcelona, pp. 51-62.
⁶ S. McOrist; R. Blunt; H. El-Sheikha; A. Morillo Alujas; M. Ocak; A. Denize (2010). Evaluation of efficacy of oral toltrazuril (Baycox 5% ®) for the improvement of post-weaning gut health in pigs. The Pig Journal 63: 73-79.
⁷ Rypula k., Porowski M., Kaba J., Gorczykowski M. et A. Deniz (2011): Effect of Isosporasis Prevention with Toltrazuril on Long-Term Pig Performance. The ScientificWorld Journal. Volume 2012, Article ID 486324, 4 pages.doi:10.1100/2012/486324.
⁸ Morales, J. ; Manso, A. ; Martín-Jiménez, T. ; Karembe, H. ; Sperling, D. (2018). Comparison of the pharmacokinetics and efficacy of two different iron supplementation products in suckling piglets. Journal of Swine Health and Production 2018 Vol.26 No.4 pp.200-207 ref.21.
https://www.cabdirect.org/cabdirect/abstract/20183216649

⁹ Sheeva Bhattarai; Jens Peter Nielsen (2015). Association between hematological status at weaning and weight gain post-weaning in piglets. Lifestock Science Volume 182, December 2015, Pages 64-68.

¹⁰ Dominiek Maes, Philip Vyt, Patrick Rabaeys, Dominique Gevaert (2007). Effects of toltrazuril on the growth of piglets in herds without clinical isosporosis. The Veterinary Journal 173: 197-199.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16122955/

¹¹ Mengel et al., (2011): Nectrotic enteritis due to simultaneous infection with Isospora suis and clostridia in newborn piglets and its prevention by early treatment with toltrazuril. Parasitol REs. DOI 10.1017/s00436-011-2633-8.